Recensioner

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Tosca på Wermland Opera, Karlstad 

AnnLouice Lögdlund. Foto: Mats Bäcker
Den amerikanske regissören Daniel Kramer, numera med Irland som bas, har gjort sig ett internationellt namn genom okonventionella teater- och operauppsättningar. I Karlstad samarbetar han för första gången med scenografen och kostymdesignern Carlos Soto. Tillsammans med det övriga teamet har de skapat ett multimedialt videoprojicerat scenrum till denna Tosca-uppsättning i form av bland annat tunna aluminiumkedjor. Ihop med ljussättningen lyckas man på ett optiskt vis lura oss att tro att scenrummet är större än vad det är.   Borta är de vanliga rums- och scenhänvisningarna i Rom som kyrkan ...
PRENUMERERA!

Logga in eller bli prenumerant för att läsa hela artikeln!

Du som är prenumerant och har ett konto kan logga in med knappen. Om du vill starta en prenumeration kan du göra det nedan. Registrera dig här om du är prenumerant men inte har ett konto än.

Bli prenumerant för att läsa hela artikeln!

Ditt konto är inte kopplat till en aktiv prenumeration. Klicka här för att koppla ditt konto till din prenumeration, eller välj en prenumerationsform nedan om du inte är prenumerant.

Om du tror att någonting har gått fel, kontakta Flowy rörande din prenumeration på 08-799 62 07 eller tidskriftenopera@flowyinfo.se eller våra tekniker på hemsida@tidskriftenopera.se.

Papper

1 år

525:-

✓ 5 nummer på papper

✓ fullt uppdaterad digitalt

✓ full historik digitalt

 

Digitalt

1 månad

39:-

✓ inget på papper

✓ fullt uppdaterad digitalt

✓ full historik digitalt

 

Den amerikanske regissören Daniel Kramer, numera med Irland som bas, har gjort sig ett internationellt namn genom okonventionella teater- och operauppsättningar. I Karlstad samarbetar han för första gången med scenografen och kostymdesignern Carlos Soto. Tillsammans med det övriga teamet har de skapat ett multimedialt videoprojicerat scenrum till denna Tosca-uppsättning i form av bland annat tunna aluminiumkedjor. Ihop med ljussättningen lyckas man på ett optiskt vis lura oss att tro att scenrummet är större än vad det är.  

Borta är de vanliga rums- och scenhänvisningarna i Rom som kyrkan Sant’Andrea della Valle, Palazzo Farnese och Castel Sant’Angelo. På tittskåpsscenen i Karlstad bildar scenografin en rumslig enhet som ändras från akt till akt. Cavaradossi gör entré med en laptop, och det är med hjälp av den som han skapar sina konstverk i form av överdimensionerade torsostycken. 

Kramer ser Tosca och Cavaradossi som två statligt stödda konstnärer som hamnar i en svår situation. Regissören drar historiska paralleller till kvinnliga artister som har samröre med politiska ledare som Marilyn Monroe med JFK och Zarah Leander i Tyskland under andra världskriget. 

Kosma Ranuer Kroon. Foto: Mats Bäcker

AnnLouice Lögdlund har klara drag av de två nämnda artisterna, framför allt Monroe. I andra akten bär hon en blond peruk som understryker detta. Jag har följt Lögdlunds karriär och nu äntligen var det dags för Tosca. Hon äger rollens sceniska intensitet och inte minst fixar hon vokalt alla schatteringar. Hon framförde ”Vissi d’arte” på ett ypperligt vis. Hennes insats var väntad, men den stora överraskningen var Adam Frandsens Cavaradossi. Han har en tenor som vetter åt det dramatiska hållet. Rösten flödar stort och fritt. Han har fina höjdtoner och en stamina att hålla ut tonerna som imponerar stort. Både Lögdlund och Frandsen håller internationell klass.

Övriga medverkande har lite svårare att hävda sig. Peter Kajlinger gör en mycket utmejslad Sakristan – en riktig färgklick på scen. Han gör mycket av rollen även vokalt. Kosma Ranuer Kroon gör en sångligt imposant Scarpia som är både makthungrig och uttalat bisexuell. Det är här som jag tycker personregin blir lite vag, för jag skulle vilja se en mer diabolisk polischef, ja närmast satanisk. Intensiteten finns under hela andra akten, inte minst i uppgörelsen mellan Tosca och Scarpia. Hon stryper honom med hjälp av kedjorna.  

Adam Frandsen. Foto: Mats Bäcker

Italienskan Daniela Musca – som tidigare dirigerat Rigoletto på Kungliga Operan och arbetat med våra främsta symfoniorkestrar – leder Wermland Operas orkester. Sällan har jag hört orkestern spela med sådan avvägd briljans, täthet och därtill fina soloinsatser. 

Karlstaduppsättningen är spännande, men man borde kanske tonat ner en del överdrivet komiska inslag, inte minst de gotiska särpräglade inslagen i form av underhuggarna Spoletta (Anders Håkansson) och Sciarrone (Fredrik Helgesson). 

Res till Karlstad och upplev en annorlunda Tosca-uppsättning!

Puccini: Tosca

Premiär 22 februari 2024.

Dirigent: Daniela Musca

Regi: Daniel Kramer

Scenografi och kostymdesign: Carlos Soto

Ljusdesign: Charles Balfour

Videodesign: Frieder Weiss och Matthias Härtig

Dramaturg: Stephen Mueller

Kormästare: Bo Ericsson

Solister: AnnLouice Lögdlund, Adam Frandsen, Kosma Ranuer Kroon, Caspar Engdahl, Peter Kajlinger, Anders Håkansson, Fredrik Helgesson, Thomas Jönsson, Sara Norrback Carlsson/Alice Störholt.

www.wermlandopera.com

Tosca spelas t.o.m. 20 april 2024. 

 

Denna produktion spelas

Wermland Opera

 

Tosca

Giacomo Puccini
Premiär: 22 feb 2024
20 apr
Fler Recensioner från OPERA