Den amerikanske Wagnertenoren Stephen Gould har avlidit i sviterna av en levercancer, 61 år gammal. Han var en framstående sångare, aktör och inte minst pedagog. Han debuterade vid Bayreuthfestspelen 2004 och här kom han framträda i nästan hundra föreställningar tills i fjol. Där sjöng han titelrollerna i Tristan och Isolde och Tannhäuser samt de båda Siegfriedrollerna i Nibelungens ring.
Han inledde sin karriär som baryton och musikalartist och medverkade i 3 000 föreställningar av Andrew Lloyd Webbers The Phantom of the Opera. Men det var som dramatisk tenor som han kom att bli världsberömd.
Vid sidan om Wagnerrollerna, som även inkluderar Erik i Den flygande holländaren och titelrollen i Parsifal, sjöng han flera utmanande och anspråksfulla roller på all världens ledande operascener, t.ex. Max i Friskytten, Florestan i Fidelio, Paul i Die tote Stadt, Kejsaren i Die Frau ohne Schatten, Bacchus i Ariadne på Naxos, Canio i Pajazzo och titelrollerna i Peter Grimes och Verdis Otello.
Gould var känd för sin goda fysik och stora professionalitet. Jag upplevde honom ett antal gånger, bland annat när Wiener Staatsoper firade sitt 150-årsjubileum i maj 2019 och han sjöng Kejsaren och Nina Stemme debuterade som Färgarfrun i Die Frau ohne Schatten.
Förra sommaren såg jag honom både som Tristan och Siegfried i Ragnarök i Bayreuth. Då skrev jag följande om hans Tristan: ”Stephen Gould, som nu är sextio år, visar inga som helst ålderstecken utan tar sig igenom Tristans parti helt utan ansträngning. Han är också en stor scenpersonlighet och fyller ut rollens alla schatteringar.”
Om hans insats som Siegfried skrev jag: ”Stephen Gould övertygar även som Siegfried med breda vokala marginaler och han står med distans ut i denna krävande roll.”
Stephen Goulds allt för tidiga bortgång är en stor förlust för den internationella operavärlden.
Sören Tranberg