Recensioner

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

The Fairy Queen på Drottningholms Slottsteater

Jeremy Carpenter och Anna Dennis i The Fairy Queen. Foto: Carl Thorborg
England har en både märklig och motsägelsefull position i operakonstens utveckling. Hur kommer det sig att landet med sitt rika teaterliv, där musiken inte var en självklar del inte förrän en bit in på 1900-talet, lyckades skapa en betydelsefull plats i operans historia, motsvarande dess position som ledande kulturland? Att man först med Benjamin Britten kunde frambringa en operaskapare av internationell storhet?  En av orsakerna till Englands tvåhundraåriga marginaliserade position brukar tillskrivas Henry Purcells Mozarttidiga död vid 36 års ålder. Purcells enda ”riktiga”, genomkomponerad...
PRENUMERERA!

Logga in eller bli prenumerant för att läsa hela artikeln!

Du som är prenumerant och har ett konto kan logga in med knappen. Om du vill starta en prenumeration kan du göra det nedan. Registrera dig här om du är prenumerant men inte har ett konto än.

Bli prenumerant för att läsa hela artikeln!

Ditt konto är inte kopplat till en aktiv prenumeration. Klicka här för att koppla ditt konto till din prenumeration, eller välj en prenumerationsform nedan om du inte är prenumerant.

Om du tror att någonting har gått fel, kontakta Flowy rörande din prenumeration på 08-799 62 07 eller tidskriftenopera@flowyinfo.se eller våra tekniker på hemsida@tidskriftenopera.se.

Papper

1 år

525:-

✓ 5 nummer på papper

✓ fullt uppdaterad digitalt

✓ full historik digitalt

 

Digitalt

1 månad

39:-

✓ inget på papper

✓ fullt uppdaterad digitalt

✓ full historik digitalt

 

England har en både märklig och motsägelsefull position i operakonstens utveckling. Hur kommer det sig att landet med sitt rika teaterliv, där musiken inte var en självklar del inte förrän en bit in på 1900-talet, lyckades skapa en betydelsefull plats i operans historia, motsvarande dess position som ledande kulturland? Att man först med Benjamin Britten kunde frambringa en operaskapare av internationell storhet? 

En av orsakerna till Englands tvåhundraåriga marginaliserade position brukar tillskrivas Henry Purcells Mozarttidiga död vid 36 års ålder. Purcells enda ”riktiga”, genomkomponerade och dramatiskt sammanhållna opera Dido och Aeneas brukar ses som den geniala inledningen till ett självständigt engelskt operaskapande men som kvävdes i sin linda. 

Personligen ställer jag mig frågan om just Dido och Aeneas är det verk som bäst visar på Henry Purcells musikdramatiska geni. Nej, det är först nu med Drottningholmsteaterns stort och ambitiöst anlagda uppsättning av The Fairy Queen som man till fullo inser och njuter av Purcells musikdramatiska potential. Man häpnar över det oändligt rika spektrum av musikdramatiska uttryck som Purcell förfogar över – med allt från engelska folkvisor, raffinerade eller burleska dansrytmer till grandiost anlagda operaarior.   

Kayo Shekoni. Foto: Carl Thorborg

Och den som så övertygande gör oss delaktiga i denna Purcells musikaliska rikedom är Drottningholmsteaterns kör och orkester under sin nytillträdde musikchef Francesco Cortis ledning. Han är en internationellt känd barockexpert som valt The Fairy Queen som sitt första stora uppdrag på teatern. Det är bara att önska och hoppas att man får behålla honom mycket länge. 

The Fairy Queen brukar kallas semiopera, en märklig engelsk hybridform av en talpjäs, i detta fall en anonym bearbetning av William Shakespeares En midsommarnattsdröm, med ett stort antal inlagda varierande sång-, musik- och dansnummer med ursprung i den speciella form av hovspektakel, masques, som var vanlig vid det engelska hoven. 

Francesco Corti och regissören Josette Bushell-Mingo har utarbetat en version där sångarna både innehar de talade rollerna i Shakespeares komedi och de i den ursprungliga semioperan. Detta möjliggör ett dramatiskt flöde som ligger närmare den traditionella barockoperan och Shakespeares komedi, något som man i stort sett lyckats med. 

Zachary Wilder och Alex Rosen. Foto: Carl Thorborg

Den främsta anledningen till att detta fungerar är ett alldeles lysande sångarlag, som dessutom behärskar den Shakespeareska dialogen i ett naturligt och välartikulerat flöde. Anna Dennis som fedrottningen Titania skapar andlösa ögonblick när hon i sina långa arior ömsom spinner ljuvliga pianissimon ömsom slänger sig ut i halsbrytande koloraturkaskader. En mer komisk koloraturkonkurrent har hon i mezzon Luciana Mancinis Hermia. Hennes älskade Lysander är Zachary Wilder, en ovanligt intressant tenor som jag gärna hade hört mycket mera av. Tillsammans med Demetrius, Alex Rosens varma och fylliga baryton, har han kvällens enda rent komiska nummer, en gayduett som visar att pojkarnas kärleksträngtan inte i första hand avser Hermia och Helena. Den sistnämnda görs av Emmanuelle de Negri, en sopran som hade fått sig tilldelat flera solonummer. 

Shakespeares förtrollande förväxlingskomedi innesluter ju även mörkare stråk. Bushell – Mingo har tagit vara på semioperans öppna form och varsamt accentuerat Shakespeares grundkonflikt, striden om den indiske prinsen mellan Oberon och Titania. Oberons handlande är ett övergrepp inte bara på Titania, vilket förstärks av att de härskande männen Oberon och Teseus tilldelats de mest maktfullkomliga trumpetarior, virtuost utförda av tenorerna Thomas Walker och Samuel Boden

Oberons grymma lek inbegriper även den åsnehuvudbärande Botten vävare. Jeremy Carpenter gör en ovanligt sympatisk och nyanserad gestaltning. Hans förvirring vid uppvaknandet lockar inte till löje utan till medkänsla. Det mest gripande är kanske ändå barnet som är upphovet till hela konflikten. Den föräldralöse indiske prinsen, här en praktfullt utstyrd docka, lämnas ensam och glöms bort i den allmänna lyckliga försoningen.

Emmanuelle de Negri och Luciana Mancini. Foto: Carl Thorborg

Anna Kjellsdotters härligt prunkande och varierande kostymer, överdådiga och barocka i dess rätta bemärkelse är bidragande orsak till att Drottningholmsteatern av Purcells dramaturgiskt svårbemästrade stycke åstadkommit något som kan ses som engelsk-shakespearesk barockopera. 

Helt problemfritt har det ändå inte varit. Ibland känns det som den sceniska fantasin i personregin tryter. Exempelvis måste kärleksparen alltför länge sväva runt i ultrarapid för att vi ska förstå att de är förtrollade.

De många kulisshalningarna och musiknumren blir i sista delen både mekaniska och uppstaplade. Att det är svårt för Corti att skära i Purcells utsökta musik är helt förståeligt, men här kunde en och annan strykning varit på plats. Effekten blir att ett av Drottningholmsteaterns ofta framträdande kännemärken: salongens inte alltför sittvänliga bänkar börjar mot slutet alltför tydligt att pocka på uppmärksamhet. Något man snart glömmer när man tumlar ut från en av Drottningholmsteaterns mer betydelsefulla produktioner.

Erik Graune

Purcell: The Fairy Queen

Premiär 5 augusti 2023.

Dirigent: Francesco Corti

Regi: Josette Bushell-Mingo

Scenografi: Christer Nilsson

Kostym: Anna Kjellsdotter

Ljus: Max Mitle

Solister: Samuel Boden, Luciana Mancini, Alex Rosen, Zachary Wilder, Emmanuelle de Negri, Anna Dennis, Thomas Walker, Kayo Shekoni, Jeremy Carpenter.

www.dtm.se

The Fairy Queen spelas t.o.m. 19 augusti.

Fler Recensioner från OPERA

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

18 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Titus på Det Kongelige Teater
Scenen är neutral och renskalad, dramat är koncentrerat på den mycket ömtåliga psykologin inom det gamla kompisgänget. Mijnssen har valt att stryka det mesta av recitativen, som ju inte Mozart hann skriva själv, vilket bara är ett plus. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

16 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Kronbruden på Verkstan, Malmö Opera
August Strindberg och Siri von Essen lämnade sitt första barn till en änglamakerska. Långt senare skapade Strindberg ett skulddrama, där gärningen dock hålls på armslängds avstånd från honom själv och placeras i bondemiljö. Nu har Malmö Opera förvandlat Kronbruden från operadrama till kammarspel.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Gustaf Wasa på Stockholms konserthus
Redan vid sin urpremiär 1786 i kung Gustavs fyra år gamla operahus blev verket den gustavianska erans största succé och kommer under hundra år framåt att ses som Sveriges nationalopera. I år gavs Gustaf Wasa konsertant.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Tosca på Teatro de la Maestranza, Sevilla   
Uppsättningen är en tolkning av operan sedd genom den italienske filmaren och författaren Pier Paolo Pasolinis liv och död. Den blir till en reflektion över politikers och maktutövares självpåtagna rätt att bestämma över medborgarnas liv och död.

Läs mer

Recensioner

14 september 2023

Macbeth på Läckö slottsopera
Vad kunde vara en bättre inramning för Giuseppe Verdis tragiska Macbeth än borggården på Läckö? Sören Tranberg har sett årets sommaropera på slottet - två gånger.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Dido och Aeneas på Opera på Österbybruk
Henry Purcells miniopera Dido och Aeneas är möjligen den mest spelade av hans musikdramatiska verk i modern tid. Österbybruks uppsättning kan betraktas som en prolog till Drottningholmsteaterns The Fairy Queen senare i sommar.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Münchens operafestspel 2023 
Festspelen i München bjöd i år på Lohengrin, Semele och Aida. Erik Graune var på plats för att rapportera till OPERAs läsare.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

16 augusti 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Andefabriken på Vadstena-Akademien
Att Andefabriken får sin urpremiär i just Vadstena är en händelse som ser ut som en tanke. Eftersom temat i historien handlar om andevärldar och kapitalism, är steget inte alltför långt till ortens katolska historia.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

7 augusti 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Dardanus på Confidencen, Ulriksdals slottsteater
Den franske regissören och barockexperten Gilbert Blin har som så många utländska regissörer hänförts och inspirerats av den säregna magi som omger våra stockholmska slottsteatrar. Hans uppsättning av Dardanus är ett under av glädje och vitalitet.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Lucia di Lammermoor på Teatro alla Scala, Milano
En förutsättning för att dirigera Lucia di Lammermoor på La Scala var för Chailly att få Lisette Oropesa i titelrollen och Juan Diego Flórez som Edgardo. När man hör Oropesa förstår man Chaillys krav: endast det bästa är gott nog på La Scala. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Ernani på Teatro La Fenice, Venedig
Många menar att Ernani är den första riktiga Verdioperan, en opera som förenar både de dramaturgiska och musikaliska stilmedel som kännetecknar och utgör kärnan i Verdis operaskapande. Operan hade sin urpremiär på just La Fenice i Venedig 1844.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Silent Zone på Malmö Opera 
I tre rum och kök utspelar sig kammaroperan Silent Zone med musik och libretto av danska Louise Alenius. Det är ett verk som uttrycker erfarenheter och känslor kring ett svårt ämne som ofta skapar tystnad: sexuella övergrepp inom familjen, incest. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Det var en gång på Grand Hôtel på Göteborgsoperan
När ljudfilmen slog igenom med Jazzsångaren 1927 innebar det en explosion av musik- och operettfilmer. Och det är också själva ramhandlingen för Göteborgsoperans uppsättning av Paul Abrahams lustspelsoperett Det var en gång på Grand Hôtel.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Riddar Blåskäggs borg och Judith på Folkoperan
Bartóks förment freudianska opera får en mer feministisk prägel, som gömmer något om våld i nära relationer bakom var och en av borgens sju dörrar. Det specialbeställda verket Judith är ett slags pendangverk till Béla Bartóks enda opera.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

En midsommarnattsdröm på Kungliga Operan
Scenografnestorn Thessman, Theorell, regi, och kostymdesignern Åberg har valt att göra en vuxnare Midsommarnattsdröm utan Britten-barn på scenen. Ingen akrobatisk mini-Puck eller gosskörsälvor som i originalet. Fritt spelrum alltså för mer uppenbar erotik.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Glömskans arkiv på Malmö Konsthall  
I Malmö Konsthall visas detta ambitiöst sceniskt körverk med operasolister, med undertiteln Ett år av antirasistiskt minne i Malmö. Verket ingår i en utställningsserie med ursprung i ett medborgarinitiativ och har Malmö stad som medarrangör.

Läs mer