Recensioner

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Proserpin på Confidencen, Ulriksdals slottsteater

Susanna Stern. Foto: Martin Hellström
O gudalike Kraus…! Det är Onkeln i Lars Johan Werles opera Tintomara som låter undslippa sig en beundrande suck från en annan av Sveriges sommaroperascener – Läckö Slott – något man definitivt kan instämma i när man lyssnar till Proserpin på Confidencen. På Läckö gäller kommentaren emellertid Kraus kantat till kung Gustavs begravning; på Confidencen är det sannerligen inte en högstämd sorgemusik som ljuder. Det svänger nämligen ordentligt friskt om Confidencens operaorkester under Olof Bomans entusiastiska och noggranna ledning i Anders Wiklunds reviderade version. Det var just på Confidenc...
PRENUMERERA!

Logga in eller bli prenumerant för att läsa hela artikeln!

Du som är prenumerant och har ett konto kan logga in med knappen. Om du vill starta en prenumeration kan du göra det nedan. Registrera dig här om du är prenumerant men inte har ett konto än.

Bli prenumerant för att läsa hela artikeln!

Ditt konto är inte kopplat till en aktiv prenumeration. Klicka här för att koppla ditt konto till din prenumeration, eller välj en prenumerationsform nedan om du inte är prenumerant.

Om du tror att någonting har gått fel, kontakta Flowy rörande din prenumeration på 08-799 62 07 eller tidskriftenopera@flowyinfo.se eller våra tekniker på hemsida@tidskriftenopera.se.

Papper

1 år

525:-

✓ 5 nummer på papper

✓ fullt uppdaterad digitalt

✓ full historik digitalt

 

Digitalt

1 månad

39:-

✓ inget på papper

✓ fullt uppdaterad digitalt

✓ full historik digitalt

 

O gudalike Kraus…! Det är Onkeln i Lars Johan Werles opera Tintomara som låter undslippa sig en beundrande suck från en annan av Sveriges sommaroperascener – Läckö Slott – något man definitivt kan instämma i när man lyssnar till Proserpin på Confidencen. På Läckö gäller kommentaren emellertid Kraus kantat till kung Gustavs begravning; på Confidencen är det sannerligen inte en högstämd sorgemusik som ljuder. Det svänger nämligen ordentligt friskt om Confidencens operaorkester under Olof Bomans entusiastiska och noggranna ledning i Anders Wiklunds reviderade version. Det var just på Confidencen som Kraus Proserpin 1781 fick sitt konsertanta uruppförande i närvaro av majestätet själv i publiken.  

Gustav III lär ha sagt uppmuntrande ord till den tjugofemårige Kraus, vilket gjorde honom överlycklig och gav honom hopp om fortsatt karriär vid det svenska hovet – en karriär som vi vet gick i stå av olika anledningar. Trovärdigt gestaltad av Oskar Webrell som Kraus och Richard Hamrin som kungen har detta tagits med i en fyndig ramhandling som ger ett välbehövligt perspektiv till en av den gustavianska epokens bästa operaskapelser. 

Den antika myten om dödsguden Plutos bortrövande av Proserpina, dotter till växtlighetens gudinna Ceres brukar vanligtvis tolkas som en myt om årstidernas växlingar. I den av Jupiter påbjudna lösningen av konflikten mellan gudarna kommer Proserpina att vistas dels nere i dödsriket, dels uppe hos sin mor. När Ceres har sin dotter hos sig blir det vår och sommar, när Proserpina är nere hos sin make i dödsriket sörjer Ceres sin dotter och då råder höst och vinter. 

Madeleine Allsop. Foto: Martin Hellström

Hovpoeten Johan Henrik Kellgren frångick delvis den franska förlagan (en opera av Lully) och skapade en bihandling där en kärlekskonflikt mellan herden Atis och nymfen Cyane blir dramats utlösande faktor. Atis har förälskat sig i Proserpin och därmed svikit Cyane som i svartsjuka hämnas genom att möjliggöra Plutos bortförande av Proserpin.

Bomans vitaliserade turbospeed genom partituret av denne ”svenske Mozart”, motsvaras av ett utmärkt sångarlag. Madeleine Allsop behärskar oklanderligt Proserpins intrikata koloraturrulader, och lika oklanderligt behärskar Susanna Stern Ceres storlinjiga klagoarior som kontrasterar fint mot Sanna Gibbs lyriskt intensiva Cyane. Wiktor Sundqvist visar en mognare och dramatisk pondus i sin tenor som Atis och Anton Eriksson förmedlar barytonal värme och välljud som den förälskade dödsguden. Richard Hamrin som Gustav III i ramhandlingen visar i den inlagda arian ett härligt exempel på virtuos och briljant figursång. 

Alltså full pott musikaliskt och sångligt. Det betyder dock inte att det saknas svårigheter när man ska bringa sceniskt liv i Kraus Proserpin. Inte ens med en försonlig inställning till tiden kring den gustavianska operans stilideal kan man påstå att Kellgrens libretto är en dramaturgiskt lyckad framställning av myten om Proserpina och Ceres. 

Regissören Sara Ekman och dramaturgen Ola Simonsson har alltså inte en helt tacksam uppgift men resultatet blir ändå en stilmässigt mycket vacker uppsättning. Här bidrar Christer Nilssons dekorer som livas upp – tycker jag mig se – av betydligt mer mättad och klatschig färgskala än den ”drottningholmskt” mer finstämda pastellpaletten. 

Scen ur Proserpin. Foto: Martin Hellström

Men myten om Proserpina innefattar idélager som kunde ges en givande belysning och motsvara mer nutida problemställningar: en lite annorlunda vinkling på kvinnovåld, makt, försoning, Stockholmssyndrom och klimatproblematik. Teman som skulle kunna fördjupas eller åtminstone antydas utan att man går bärsärkagång över våra älskade slottsteatrars stilmässiga regelsystem. 

Jag saknar alltså en scenisk motsvarighet till Bomans musikaliska ledning, en livfullare aktion där man vågar mer. Här blir det för mycket av stillastående stilteater. Det hettar till när Sanna Gibbs och Wiktor Sundqvist kolliderar i sina svartsjukescener, men annars hänvisas sångarna alltför ofta till passiv enface-sång som förhindrar en mer profilerad persongestaltning.

Men detta förtar inte att Confidencens Proserpin är en bragd och att man med sitt medvetna repertoarförfarande verkar vara den enda svenska operascen hitintills som uppmärksammar nästa års 250-årsjubileum av den svenska operans födelse.

Erik Graune

Kraus: Proserpin

Premiär 28 juli 2022.

Dirigent: Olof Boman

Regi och koreografi: Sara Ekman

Scenografi: Christer Nilsson

Kostymdesign: Anna Kjellsdotter

Maskdesign: Elin Grandin och Catha Lundin

Dramaturg: Ola Simonsson

Solister: Madeleine Allsop, Sanna Gibbs, Susanna Stern, Wiktor Sundqvist, Anton Eriksson, Richard Hamrin, Oskar Webrell.

www.confidencen.se

Fler Recensioner från OPERA

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

18 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Titus på Det Kongelige Teater
Scenen är neutral och renskalad, dramat är koncentrerat på den mycket ömtåliga psykologin inom det gamla kompisgänget. Mijnssen har valt att stryka det mesta av recitativen, som ju inte Mozart hann skriva själv, vilket bara är ett plus. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

16 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Kronbruden på Verkstan, Malmö Opera
August Strindberg och Siri von Essen lämnade sitt första barn till en änglamakerska. Långt senare skapade Strindberg ett skulddrama, där gärningen dock hålls på armslängds avstånd från honom själv och placeras i bondemiljö. Nu har Malmö Opera förvandlat Kronbruden från operadrama till kammarspel.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Gustaf Wasa på Stockholms konserthus
Redan vid sin urpremiär 1786 i kung Gustavs fyra år gamla operahus blev verket den gustavianska erans största succé och kommer under hundra år framåt att ses som Sveriges nationalopera. I år gavs Gustaf Wasa konsertant.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Tosca på Teatro de la Maestranza, Sevilla   
Uppsättningen är en tolkning av operan sedd genom den italienske filmaren och författaren Pier Paolo Pasolinis liv och död. Den blir till en reflektion över politikers och maktutövares självpåtagna rätt att bestämma över medborgarnas liv och död.

Läs mer

Recensioner

14 september 2023

Macbeth på Läckö slottsopera
Vad kunde vara en bättre inramning för Giuseppe Verdis tragiska Macbeth än borggården på Läckö? Sören Tranberg har sett årets sommaropera på slottet - två gånger.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Dido och Aeneas på Opera på Österbybruk
Henry Purcells miniopera Dido och Aeneas är möjligen den mest spelade av hans musikdramatiska verk i modern tid. Österbybruks uppsättning kan betraktas som en prolog till Drottningholmsteaterns The Fairy Queen senare i sommar.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Münchens operafestspel 2023 
Festspelen i München bjöd i år på Lohengrin, Semele och Aida. Erik Graune var på plats för att rapportera till OPERAs läsare.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

16 augusti 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Andefabriken på Vadstena-Akademien
Att Andefabriken får sin urpremiär i just Vadstena är en händelse som ser ut som en tanke. Eftersom temat i historien handlar om andevärldar och kapitalism, är steget inte alltför långt till ortens katolska historia.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 augusti 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

The Fairy Queen på Drottningholms Slottsteater
Den nytillträdde musikchefen Francesco Corti har valt The Fairy Queen som sitt första stora uppdrag på teatern. Det är bara att önska och hoppas att man på Drottningholmsteatern får behålla honom mycket länge. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

7 augusti 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Dardanus på Confidencen, Ulriksdals slottsteater
Den franske regissören och barockexperten Gilbert Blin har som så många utländska regissörer hänförts och inspirerats av den säregna magi som omger våra stockholmska slottsteatrar. Hans uppsättning av Dardanus är ett under av glädje och vitalitet.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Lucia di Lammermoor på Teatro alla Scala, Milano
En förutsättning för att dirigera Lucia di Lammermoor på La Scala var för Chailly att få Lisette Oropesa i titelrollen och Juan Diego Flórez som Edgardo. När man hör Oropesa förstår man Chaillys krav: endast det bästa är gott nog på La Scala. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Ernani på Teatro La Fenice, Venedig
Många menar att Ernani är den första riktiga Verdioperan, en opera som förenar både de dramaturgiska och musikaliska stilmedel som kännetecknar och utgör kärnan i Verdis operaskapande. Operan hade sin urpremiär på just La Fenice i Venedig 1844.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Silent Zone på Malmö Opera 
I tre rum och kök utspelar sig kammaroperan Silent Zone med musik och libretto av danska Louise Alenius. Det är ett verk som uttrycker erfarenheter och känslor kring ett svårt ämne som ofta skapar tystnad: sexuella övergrepp inom familjen, incest. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Det var en gång på Grand Hôtel på Göteborgsoperan
När ljudfilmen slog igenom med Jazzsångaren 1927 innebar det en explosion av musik- och operettfilmer. Och det är också själva ramhandlingen för Göteborgsoperans uppsättning av Paul Abrahams lustspelsoperett Det var en gång på Grand Hôtel.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Riddar Blåskäggs borg och Judith på Folkoperan
Bartóks förment freudianska opera får en mer feministisk prägel, som gömmer något om våld i nära relationer bakom var och en av borgens sju dörrar. Det specialbeställda verket Judith är ett slags pendangverk till Béla Bartóks enda opera.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

En midsommarnattsdröm på Kungliga Operan
Scenografnestorn Thessman, Theorell, regi, och kostymdesignern Åberg har valt att göra en vuxnare Midsommarnattsdröm utan Britten-barn på scenen. Ingen akrobatisk mini-Puck eller gosskörsälvor som i originalet. Fritt spelrum alltså för mer uppenbar erotik.

Läs mer