Recensioner

Anna Bolena på Opernhaus Zürich

Diana Damrau som Anna Bolena på Opernhaus Zürich. Foto: Toni Suter.

Före kvällens föreställning kom Zürichoperans chef Andreas Homoki framför ridån för att tillkännage att kvällens premiär tillägnades minnet av sopranen Edita Gruberová som nyligen gått bort. Till hennes paradroller hörde just Anna Bolena. Han bad om en tyst minut för att hylla den berömda slovakiska koloratursopranen. På Zürichoperan har hon under 40 års tid framträtt i hela 17 olika roller, främst inom bel canto-repertoaren, och sjungit i cirka 200 föreställningar.

Gaetano Donizetti och hans librettist Felice Romani visste nästan redan 200 år före Netflix dramaserie The Crown hur man skulle slå musikdramatiskt mynt av kungaätten Tudors tid vid makten i England (1485–1603), även om vår tids serie handlar om huset Windsor.

Förutom Anna Bolena (som var Donizettis 35:e opera, 1830) handlar också Donizettis operor Maria Stuarda (1835) och Roberto Devereux (1837) om Tudorfamiljen. Gemensam nämnare för de tre är Henrik VIII:s och Anna Bolenas dotter Elisabeth I. I den förstnämnda är hon bara två år gammal, i den andra står hon på höjden av sin makt där hon konfronterar sin skotska kusin och rival Maria Stuart, och i den tredje är hon en åldrad kvinna.

Zürichoperan satte 2018 upp Maria Stuarda i regi av amerikanen David Alden med den tyska stjärnsopranen Diana Damrau i titelrollen. I december förra året byggde man vidare på Donizettis drottningtrilogi och gav Anna Bolena med samme regissör och samma sopran. Och i år kommer man att sätta upp Roberto Devereux.

Diana Damrau som Anna Bolena, Luca Pisaroni som Enrico VIII på Opernhaus Zürich. Foto: Toni Suter

I Anna Bolena berättas om Anne Boleyns sista dagar innan hon 1536 på kungens order halshöggs i Towern. Efter bara tre års äktenskap ville han skilja sig från henne på grund av hennes föregivna otrohet. Han hade tvärförälskat sig i hovdamen Jane (Giovanna i operan) Seymour, som han gifte sig med så fort hustrun röjts ur vägen.

I verkligheten ville han göra sig av med Anne Boleyn för att hon inte födde honom någon son, ett faktum som förtigs i operan. Som bekant lät kungen halshugga eller fördriva flera av sina sex hustrur.

Kompositören och librettisten var nog mindre intresserade av de politiska förvecklingarna än att hitta lämpligt stoff till ett passionerat och lidelsefullt drama om kärlek, sex, otrohet och intriger i kungliga miljöer.

Operan börjar med att Anna Bolena befarar att kungen tappat intresse för henne och i stället börjat uppvakta en annan kvinna. Annas ungdomskärlek, Lord Percy, tilläts av kungen återvända ur exilen och ger kungen den välkomna förevändningen att göra sig av med henne. Dessutom ska Anna ha haft ett sexuellt förhållande med hovmusikern Smeton. En av kungen styrd domstol förklarar drottningen skyldig till otrohet och dömer henne till döden.

Anna Bolena lade grunden till Donizettis berömmelse som en av sin samtids främsta operaskapare. Titelrollen är en av de första riktigt stora sopranrollerna inom den romantiska operan. Drottningen sjöngs vid urpremiären av den tidens sångarstjärna Giuditta Pasta och Percys tenorparti av den berömde Giovanni Battista Rubini. Sedan dess har Anna Bolena varit en paradroll för många stora sopraner som Callas, Sutherland och Caballé för att nämna några.

Både Anna Bolenas och Giovanna Seymours roller innehåller många sångtekniska svårigheter och ställer extrema krav inte bara på skönsång utan också på stor dramatisk gestaltning. För både Diana Damrau och den franska mezzosopranen Karine Deshayes var det rolldebuter.

Luca Pisaroni och Karine Deshayes på Opernhaus Zürich. Foto: Toni Suter

Anna är på scenen nästan hela tiden, det vill säga i cirka två och en halv timme. Redan tidigt kommer en stor koloraturaria, sedan flera duetter och tersetter med högdramatiska utbrott. I andra aktens 15 minuter långa duett mellan de båda rivalerna måste sångarna bemästra både tempoväxlingarna i recitativen och de låga ariosa partierna samt de högsta tonerna. Allt kulminerar i Annas 25 minuter långa slutscen med den kantabla ”Al dolce guidami” som kröns av hatutbrottet i ”Coppia iniqua”.

Den i grunden lyriska Diana Damrau excellerar med ett snyggt mellanläge, vackra lyriska passager och sina sköna pianissimon, men det räcker inte för att ge full täckning för rollen. Där fattas bärighet och bredd i de lägre registren. Så någon idealisk Anna Bolena är inte Damrau, inte än i varje fall. Hennes rival om Henrik VIII:s gunst, den i andra sammanhang så skönsjungande Karine Deshayes, bjöd på kraftfull sång men lät ofta rentav lite skrikig på höjden. Giovannas roll ligger mycket högt för en mezzo och sjungs ibland av sopraner.

Den unge ryske tenoren Alexey Neklyudov sjöng Lord Percy. Någon rollgestaltning syntes knappast till. Detta parti var honom klart övermäktigt. Gång på gång var han på väg att krokna när han närmade sig höjdtonerna, vilka han bara klarade genom att ta till falsett.

Den erfarne italienske basbarytonen Luca Pisaroni gjorde Henrik VIII till en grov hänsynslös despot där det inte gavs plats för någon finsång precis, utan det blev en ganska rå tolkning.

Hovmusikern Smeton sjöngs av den unga ryskan Nadezhda Karyazina. Här var det fråga om bel canto-sång av bästa märke. Dessutom kunde hon spela teater, vilket knappast kan sägas om övriga solister.

Annas bror Lord Rochefort, som vinglar omkring berusad under första akten, sjöngs grant av den ryske basbarytonen Stanislav Vorobyov. Samma roll gjorde han för övrigt också i den Anna Bolena-uppsättning som märkligt nog samtidigt gavs på Genève-operan med Elsa Dreisig i Annas roll.

Sir Hervey, kungens handgångne man, gjordes av kanadensaren Nathan Haller, som gestaltade en kuslig angivartyp med sin ljusa tenor.

Diana Damrau på Opernhaus Zürich. Foto: Toni Suter

Ett intressant drag var att Henriks och Annas dotter, den senare Elizabeth I, framträdde i en stum roll (Edith Missuray). Här var hon en något äldre flicka som var medveten om och traumatiserats av pappans behandling av hennes mamma, vilket enligt forskarna kan ha präglat hennes framtid. Dottern var med på scenen i olika positioner nästan hela tiden.

Zürichoperans stora kör sjöng mjukt och återhållet. Dam- och herrkören stod uppradade mot bakgrunden, fast ibland lät regissören dem gå omkring individuellt, betraktande och kommenterande skeendet.

Scenbilden var dyster och fängelseliknande, dekoren mycket sparsam, scenen nästan tom. Det hela gav ett klaustrofobiskt intryck, vilket väl var meningen. I bakgrunden en vit marmorliknande rundhorisont på vilken rollfigurerna ofta effektfullt projicerades som skuggor i förstorat skick. I övrigt skiftade dekoren i gråmurriga färger. Jag kunde också se en öppen timmerbrasa. Huvudpersonerna bar in sin egen rekvisita, en stol som Anna flyttade på och placerade på olika ställen, en Madonnatavla som kungen hängde på väggen. Engelska schabloner var att kören bar på paraplyer i andra akten, herrarna hade bowlerhattar och så fanns där en exemplariskt klippt gräsmatta! Vad kostymerna beträffar så var de ett kollage av olika stilar och epoker från 1500-talet in i vår tid.

Höjdpunkten var dock Philharmonia Zürichs orkesterspel, som dirigerades av den italienske experten på Donizetti, Enrique Mazzola. Han följde en utgåva av partituret som han forskat fram i samarbete med Fondazione Donizetti i Bergamo och där han gått tillbaka till Donizettis egna manuskript. Han har beaktat upphovsmannens dynamiska noteringar, fraseringar och tempoangivelser, vilka han menar att traditionen förfuskat. Här och var tyckte jag mig faktiskt också höra nya passager. Och visst kunde man även i denna version notera släktskapen med Bellini och den sene Rossini, inte minst i uvertyren.

Hans L Beeck

Donizetti: Anna Bolena

Premiär den 5 december 2021.
Dirigent: Enrique Mazzola
Regi: David Alden
Scenografi: Gideon Davey
Ljus: Elfried Roller
Video: Robi Voigt
Kormästare: Ernst Raffelsberger
Solister: Luca Pisaroni, Diana Damrau, Karine Deshayes, Stanislav Vorobyov, Alexey Neklyudov, Nadezhda Karyazina, Nathan Haller.

www.opernhaus.ch

Fler Recensioner från OPERA

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

18 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Titus på Det Kongelige Teater
Scenen är neutral och renskalad, dramat är koncentrerat på den mycket ömtåliga psykologin inom det gamla kompisgänget. Mijnssen har valt att stryka det mesta av recitativen, som ju inte Mozart hann skriva själv, vilket bara är ett plus. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

16 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Kronbruden på Verkstan, Malmö Opera
August Strindberg och Siri von Essen lämnade sitt första barn till en änglamakerska. Långt senare skapade Strindberg ett skulddrama, där gärningen dock hålls på armslängds avstånd från honom själv och placeras i bondemiljö. Nu har Malmö Opera förvandlat Kronbruden från operadrama till kammarspel.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Gustaf Wasa på Stockholms konserthus
Redan vid sin urpremiär 1786 i kung Gustavs fyra år gamla operahus blev verket den gustavianska erans största succé och kommer under hundra år framåt att ses som Sveriges nationalopera. I år gavs Gustaf Wasa konsertant.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Tosca på Teatro de la Maestranza, Sevilla   
Uppsättningen är en tolkning av operan sedd genom den italienske filmaren och författaren Pier Paolo Pasolinis liv och död. Den blir till en reflektion över politikers och maktutövares självpåtagna rätt att bestämma över medborgarnas liv och död.

Läs mer

Recensioner

14 september 2023

Macbeth på Läckö slottsopera
Vad kunde vara en bättre inramning för Giuseppe Verdis tragiska Macbeth än borggården på Läckö? Sören Tranberg har sett årets sommaropera på slottet - två gånger.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Dido och Aeneas på Opera på Österbybruk
Henry Purcells miniopera Dido och Aeneas är möjligen den mest spelade av hans musikdramatiska verk i modern tid. Österbybruks uppsättning kan betraktas som en prolog till Drottningholmsteaterns The Fairy Queen senare i sommar.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Münchens operafestspel 2023 
Festspelen i München bjöd i år på Lohengrin, Semele och Aida. Erik Graune var på plats för att rapportera till OPERAs läsare.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

16 augusti 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Andefabriken på Vadstena-Akademien
Att Andefabriken får sin urpremiär i just Vadstena är en händelse som ser ut som en tanke. Eftersom temat i historien handlar om andevärldar och kapitalism, är steget inte alltför långt till ortens katolska historia.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

14 augusti 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

The Fairy Queen på Drottningholms Slottsteater
Den nytillträdde musikchefen Francesco Corti har valt The Fairy Queen som sitt första stora uppdrag på teatern. Det är bara att önska och hoppas att man på Drottningholmsteatern får behålla honom mycket länge. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

7 augusti 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Dardanus på Confidencen, Ulriksdals slottsteater
Den franske regissören och barockexperten Gilbert Blin har som så många utländska regissörer hänförts och inspirerats av den säregna magi som omger våra stockholmska slottsteatrar. Hans uppsättning av Dardanus är ett under av glädje och vitalitet.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Lucia di Lammermoor på Teatro alla Scala, Milano
En förutsättning för att dirigera Lucia di Lammermoor på La Scala var för Chailly att få Lisette Oropesa i titelrollen och Juan Diego Flórez som Edgardo. När man hör Oropesa förstår man Chaillys krav: endast det bästa är gott nog på La Scala. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Ernani på Teatro La Fenice, Venedig
Många menar att Ernani är den första riktiga Verdioperan, en opera som förenar både de dramaturgiska och musikaliska stilmedel som kännetecknar och utgör kärnan i Verdis operaskapande. Operan hade sin urpremiär på just La Fenice i Venedig 1844.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Silent Zone på Malmö Opera 
I tre rum och kök utspelar sig kammaroperan Silent Zone med musik och libretto av danska Louise Alenius. Det är ett verk som uttrycker erfarenheter och känslor kring ett svårt ämne som ofta skapar tystnad: sexuella övergrepp inom familjen, incest. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Det var en gång på Grand Hôtel på Göteborgsoperan
När ljudfilmen slog igenom med Jazzsångaren 1927 innebar det en explosion av musik- och operettfilmer. Och det är också själva ramhandlingen för Göteborgsoperans uppsättning av Paul Abrahams lustspelsoperett Det var en gång på Grand Hôtel.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Riddar Blåskäggs borg och Judith på Folkoperan
Bartóks förment freudianska opera får en mer feministisk prägel, som gömmer något om våld i nära relationer bakom var och en av borgens sju dörrar. Det specialbeställda verket Judith är ett slags pendangverk till Béla Bartóks enda opera.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 juni 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

En midsommarnattsdröm på Kungliga Operan
Scenografnestorn Thessman, Theorell, regi, och kostymdesignern Åberg har valt att göra en vuxnare Midsommarnattsdröm utan Britten-barn på scenen. Ingen akrobatisk mini-Puck eller gosskörsälvor som i originalet. Fritt spelrum alltså för mer uppenbar erotik.

Läs mer