Recensioner

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Tristan och Isolde på Teatro de la Maestranza, Sevilla

Elisabet Strid och Agnieszka Rehlis. Foto: Guillermo Mendo
Länge betraktades Richard Wagners Tristan och Isolde som ett verk “för blinda”, som det sades, ett verk vars innersta kärna tillhörde metafysiken mer än den sceniska verkligheten och som helst skulle avnjutas med slutna ögon utan att några yttre synintryck störde upplevelsen. Handlingen på scenen och sångarnas eller skådespelarnas fysiska företräden och kostymering var enbart störande inslag. Verket levde bara i åskådarens – eller snarare åhörarens – inre föreställningsvärld. Attityden avspeglas i dag i en viss förkärlek för konsertanta framföranden. Även de stora operahusen  ti...
PRENUMERERA!

Logga in eller bli prenumerant för att läsa hela artikeln!

Du som är prenumerant och har ett konto kan logga in med knappen. Om du vill starta en prenumeration kan du göra det nedan. Registrera dig här om du är prenumerant men inte har ett konto än.

Bli prenumerant för att läsa hela artikeln!

Ditt konto är inte kopplat till en aktiv prenumeration. Klicka här för att koppla ditt konto till din prenumeration, eller välj en prenumerationsform nedan om du inte är prenumerant.

Om du tror att någonting har gått fel, kontakta Flowy rörande din prenumeration på 08-799 62 07 eller tidskriftenopera@flowyinfo.se eller våra tekniker på hemsida@tidskriftenopera.se.

Papper

1 år

525:-

✓ 5 nummer på papper

✓ fullt uppdaterad digitalt

✓ full historik digitalt

 

Digitalt

1 månad

39:-

✓ inget på papper

✓ fullt uppdaterad digitalt

✓ full historik digitalt

 

Länge betraktades Richard Wagners Tristan och Isolde som ett verk “för blinda”, som det sades, ett verk vars innersta kärna tillhörde metafysiken mer än den sceniska verkligheten och som helst skulle avnjutas med slutna ögon utan att några yttre synintryck störde upplevelsen. Handlingen på scenen och sångarnas eller skådespelarnas fysiska företräden och kostymering var enbart störande inslag. Verket levde bara i åskådarens – eller snarare åhörarens – inre föreställningsvärld.

Attityden avspeglas i dag i en viss förkärlek för konsertanta framföranden. Även de stora operahusen  tillåter sig gärna att välja konsertanta eller ˝halvinscenerade˝ versioner, “mises en espace” som fransmännen kallar det. Så sent som i våras valde till exempel Teatro Real i Madrid en liknande halvmesyr. Att nu Teatro de la Maestranza i Sevilla med sina begränsade möjligheter väljer Tristan och Isolde som säsongens enda egna produktion är förvisso lovvärt men kanske inte helt genomtänkt. Det krävs ekonomiska och personella resurser för att ro iland ett liknande projekt.

Alltsedan Peter Sellars och Bill Violas uppsättning på Parisoperan 2005, med den senares konstfulla  videoprojektioner som scenografisk lösning, har detta varit det magiska lösenordet för en ekonomisk – men fullvärdig – genväg till en framgångsrik produktion som ligger rätt i tiden. Vad man inte alltid har räknat med är att det krävs mer än en videokamera för att resultatet ska bli tillfredsställande. 

Scen ur Tristan och Isolde. Foto: Guillermo Mendo

I Sevilla är variationen av svallande hav och molnformationer förbrukad redan i förspelet. En bit in i andra aktens tuktade vildmark lade videoöverföringen av vid premiären och i fonden kunde man läsa datorns meddelande “unknown folder” som enda svar. Det svallande havet kom tillbaka i tredje akten, då sett inifrån en havsnära grotta med medeltida kolonner bland knivskarpa klippor som ett möte mellan natur och kultur.

Första akten börjar bra med mötet mellan Isolde, Elisabet Strid, och Brangäne, Agnieszka Rehlis, båda välartikulerade, välrepeterade och koncentrerade, två intriganta kvinnor som drar åt olika håll, en stark öppningsscen. Tristan, Stuart Skelton, gör entré, lite avvaktande, misstänksam, men tömmer till slut tillsammans med Isolde bägaren med kärleksdrycken som Brangäne preparerat.

”Kanske måste vi acceptera att Tristan och Isolde är ett “generationsverk” och att varje generation har sin egen version som referens.”

I andra akten blir kärleksscenen mellan de båda älskande en ganska osannolik upplevelse. Det är inte utan att man här håller med dem som tycker att det kanske vore bättre med ett konsertant framförande ändå. Skelton är starkt handikappad av sin väldiga kroppshydda, som gör det svårt för honom att ens röra sig på scenen. Efter det att videon brutit samman utbreder sig tomrummet under kung Markes (Albert Pesendorfer) långa monolog, kraftfullt genomförd men statisk och utan nyanser. Markes son Melot (Fernando Campero) gör en snabb entré och Tristan blir dödligt sårad.

Tristans död i tredje akten blir en utdragen historia och man tycker synd om både Tristan och Skelton, som tvingas agera trots sitt handikapp, klädd som patienten på en kirurgavdelning i våra dagar, mitt i detta medeltida kulturlandskap. Mot slutet tar det sig dock och slutscenen med Isoldes kärleksdöd blir – inte oväntat – en höjdpunkt. Men Isolde dör inte utan går mot fonden, medan publiken bländas av en vägg av strålkastare, vilket känns som en déjà vu-upplevelse.

Elisabet Strid och Stuart Skelton. Foto: Guillermo Mendo

Elisabet Strids Isoldedebut var den stora behållningen och hon vinner lätt publikens uppskattning. Hon har en mjuk och smidig sopran på höjden men är ibland svår att uppfatta i det lägre registret. Agniezka Rehlis som Brangäne är helt i nivå och de båda gör öppningsscenen till en av föreställningens höjdpunkter. 

Tyskarna i de mindre solistpartierna kan sin läxa, men Kurwenal, Markus Eiche, är för mycket av en trixter och Marke skulle ha behövt lite mer personregi. Överhuvudtaget är Allex Aguileras regi ojämn och i långa stycken obefintlig. Dirigerade gjorde ungraren Henrik Nánási, som under en följd av år var förstedirigent på Komische Oper i Berlin.

Kanske måste vi acceptera att Tristan och Isolde är ett “generationsverk” och att varje generation har sin egen version som referens. Det gällde länge Karl Böhms grammofoninspelning med Birgit Nilsson och Wolfgang Windgassen från 1966, som stödde sig på Wieland Wagners scenversion i Bayreuth. Och för vår egen generation kanske Patrice Chéreaus och Daniel Barenboims uppsättning 2007 på La Scala i Milano med Waltraud Meier och Ian Storey. Eller kanske bär vi med oss ögonblick av lycka som vi kan återskapa för vårt inre bara genom att helt enkelt sluta ögonen.

Sven Åke Heed

Wagner : Tristan och Isolde

Premiär 27 september 2023.

Dirigent: Henrik Nánási

Regi och scenografi: Allex Aguilera

Kostymdesign: Jesús Ruiz

Ljusdesign: Luis Perdiguero

Videodesign: Arnaud Pottier

Kormästare: Íñigo Sampil

Solister: Stuart Skelton, Elisabet Strid, Agnieszka Rehlis, Markus Eiche, Albert Pesendorfer, Jorge Rodríguez-Norton, Fernando Campero, Juan Antonio Sanabria.

www.teatrodelamaestranza.es

Tristan och Isolde spelas t.o.m. 3 oktober 2023.

Fler Recensioner från OPERA

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

4 december 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Don Giovanni på Göteborgsoperan
Idén till uppsättningen fick regissören John Fulljames vid ett hotellbesök i Aten, där han var tvungen att byta hotell eftersom en person avlidit i det hotellrum som han ursprungligen hade bokat.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

20 november 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Tenoren Piotr Beczała gästar Operan 
Med de programorden hälsades den polske världstenoren Piotr Beczała välkommen till Stockholm och Kungliga Operan, där han begick sin Sverigedebut i en fullspäckad operakonsert.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

16 november 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Ravnen på Den Jyske Opera
H.C. Andersen var inte bara föräskad i Jenny Lind, han var också en i alla avseenden lidelsefull operaälskare. Sitt libretto till Ravnen lämnade han in till Det Kongelige 1829, och den unge lovande tonsättaren J.P.E. Hartmann nappade. Nu, efter 158 år, sätts den upp igen.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

6 november 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Tidens larm på Folkoperan
I Tidens larm spelar musiken en underordnad roll, det är Johan Ulvesons porträtt av Sjostakovitj som är det intressanta. Tonsättaren har packat sin resväska och vet att han när som helst kan bli hämtad av underrättelsetjänsten NKVD.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

31 oktober 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Pesaro Rossini Opera Festival 2023
Årets Rossini-festival i Pesaro bjöd på tre rariteter till verk, varav ett inte satts upp sceniskt sedan kompositörens dagar. Läs Erik Graunes rapport.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

27 oktober 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Eugen Onegin på Det Kongelige Teater
Även säsongens tredje operapremiär i Köpenhamn imponerar. Lennart Bromander hör detaljer som han aldrig lagt märke till förr i en rörande vacker Eugen Onegin.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

26 oktober 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Melancholia på Kungliga Operan
von Trier är en av vår tids mest träffsäkra gestaltare av kvinnoporträtt på film. Han nöjer sig sällan med ett sadistiskt frosseri i kvinnors lidande, utan han skärskådar med genomborrande blick på djupet de mekanismer som ligger bakom kvinnoförtryck. Nu har hans undergångsdrama från 2011 blivit opera.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 oktober 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Mytomania på Göteborgsoperan
Duon af Malmborg Ward och Perski har sedan många år tillbaka ett ingjutet samarbete som ger mersmak. Med Mytomania befäster de sina positioner på den svenska – och internationella – operakartan.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

23 oktober 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

The Death of Klinghoffer på Norrlandsoperan
John Adams opera har sin grund i ett terrordåd 1985, då fyra medlemmar ur den palestinska frigörelseorganisationen PLO kapade kryssningsfartyget Achille Lauro med 748 personer ombord under en resa på Medelhavet vid Alexandrias kust.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

19 oktober 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Det långa seklet på Bastionen, Malmö
Andrea Tarrodi och Helena Röhr förenar musik respektive libretto och regi till en pigg och humoristisk kavalkad över kvinnans 1900-talshistoria fram till nutid, med viss tonvikt på förra halvan av seklet.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

17 oktober 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Askungen på Folkoperan
En av de mest idérika och fartfyllda operauppsättningar man sett - Askungen är ytterligare en seger för Folkoperans bel canto-satsning.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

9 oktober 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Don Giovanni på Malmö Opera
Det som sticker ut i Malmö är inte huvudpersonen själv, inte heller själva dramat, utan den ovanligt väl fungerande vokala rollbesättningen av alla figurer runt den gestalt som egentligen borde ha varit huvudperson.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

6 oktober 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Bayreuth Baroque Opera Festival
Bayreuth Baroque Opera Festival bjöd på countertenorer i mängder. Läs Claes Wahlins rapport från den treårsfirande festivalen.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

25 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

The Turn of the Screw på Det Konglige Teater, Gamle scene
I den här uppsättningen hamnar guvernanten – sexualfrustrerad eller inte – markant i centrum tack vare den unga sopranen Clara Cecilie Thomsens enastående fina insats.

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

18 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Titus på Det Kongelige Teater
Scenen är neutral och renskalad, dramat är koncentrerat på den mycket ömtåliga psykologin inom det gamla kompisgänget. Mijnssen har valt att stryka det mesta av recitativen, som ju inte Mozart hann skriva själv, vilket bara är ett plus. 

Läs mer

Recensioner

Detta är en låst artikel, men som inloggad prenumerant kan du läsa den!

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

16 september 2023

Logga in eller prenumerera för att läsa hela artikeln.

Kronbruden på Verkstan, Malmö Opera
August Strindberg och Siri von Essen lämnade sitt första barn till en änglamakerska. Långt senare skapade Strindberg ett skulddrama, där gärningen dock hålls på armslängds avstånd från honom själv och placeras i bondemiljö. Nu har Malmö Opera förvandlat Kronbruden från operadrama till kammarspel.

Läs mer