Mediet på Malmö Opera

Sommaren 2023 framfördes i Vadstena-Akademien Andefabriken, en nyskriven opera av Daniel Nelson om charlataneri i den mediala branschen. Under våren har det varit dags igen för samma ämne när Malmö Opera som turnéuppsättning satt upp en nära föregångare till Andefabriken, Gian Carlo Menottis The Medium. Eller som här Mediet, eftersom man som rimligt är sjunger på svenska – i en välfungerande översättning av Sven Hugo Persson. The Medium hade urpremiär i New York 1946 och blev en av tonsättarens stora succéer. Svensk premiär hade den redan 1950 på Stora Teatern i Göteborg, och den har bland annat spelats in på skiva med en magnifik Regina Resnik i huvudrollen.

Malmöoperans turné nådde hela sjutton olika skånska orter plus en avslutande serie föreställningar i Malmö. Medan Andefabriken hade litet av lättsamt studentspex över sig när den drev med lurendrejeriet kring olyckliga människors önskan om att få kontakt med döda anhöriga så tar Mediet saken mera seriöst. Menotti skrev sin egen text efter att ha varit närvarande vid en seans i Österrike. Upplevelsen av deltagarnas troskyldiga förhoppningar i bjärt kontrast mot mediets oblyga skojeri blev omtumlande för Menotti, och resultatet av den erfarenheten blev en rejäl melodram. Mediet själv, madame Flora, dödar i rädsla och förvirring sin stumme adoptivson, som tillsammans med hennes dotter varit behjälplig i svindlerierna. De lurade föräldrarna som trott sig ha fått kontakt med sina döda barn lämnas krossade och utan tröst.

Regissören Ylva Kihlberg har skapat en tät uppsättning utan ironisk distans, och där falskheten i charlataneriet står mot de stackars naiva offrens önsketänkande. Rikke Juellunds scenografi är klaustrofobisk och förstärks av Anna Björklunds avsiktligt diffusa ljussättning. 

Francine Vis gör den mycket tacksamma huvudrollen med stort (melo-)dramatiskt utspel, en kvinna på gränsen till sammanbrott, vars psykiska obalans leder till cyniskt människoförakt och farliga aggressioner. Runt henne grupperas fyra sångare plus en stum roll – Per Leyonmarck som adoptivsonen Toby. Dottern Monica sjungs av Viktoria Karlsson, som bland annat har att sjunga det som en gång var operans hit ”Monicas vals”. Fast nog är den litet för beskedlig för att leva upp till sitt rykte som ”hit”. Menotti kan bättre än så, och det är det sparsmakat exakta i hans musik som får detta grälla stycke att växa till något utöver det banalt sensationella. 

Musiken framförs i denna turnéföreställning enbart av piano och dragspel av Elisabeth Boström respektive Marie Wärme. Det gör de alldeles utmärkt, men färgsättningen blir väl diskret. Hade man haft råd också med en violin och en klarinett eller flöjt till arret, skulle det inte ha skadat.

Lennart Bromander