Fördjupningar

Operahusens finansiering i coronatider

1. Birgitta Svendén. 2. Christina Björklund. Foto: Jenny Blad. 3. Monica Fredriksson. Foto: David Gimlin. 4. Michael Bojesen. Foto: Mathias Løvgreen 5. Gunilla Hägglund Sjöström. 6. Ole Wiggo Bang.

Hur har de svenska operahusen drabbats av den plötsliga coronakrisen? Många av oss är oroliga över hur detta påverkar operalivet. Att producera operauppsättningar är dyrt, det kräver en omfattande logistik och flera års planering. Problemen är allvarliga. Så vad händer nu i vår? Hur blir det i framtiden? Vi lät frågan gå vidare till cheferna på de sex svenska operahusen.

Birgitta Svendén, operachef och vd vid Kungliga Operan

Kungliga Operan i Stockholm har följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer fullt ut. Så fort beslutet kom att begränsa deltagarna i en salong till 500 personer (publik inkl. medverkande och personal backstage) infördes det.

Men man hann bara spela två föreställningar med begränsad publik. Åskådarna krympte bort lika snabbt som viruset spred sig och till den sista föreställningen kom bara 180 av dem som redan köpt biljetter. De uppsättningar som sedan ställts in är Candide, Figaros bröllop och Valkyrian. Tjajkovskijs Jolanta hann aldrig få premiär.

– Vi har haft dagliga kontakter med operahusen i Göteborg och Malmö, berättar Birgitta Svendén. Vi har nu beslutat att ställa in resterande del av vårens föreställningar.

– Av våra utomhusevenemang i Hagaparken, Vitabergsparken och Kulturfestivalen i sommar, kommer t.ex. nationaldagsfirandet att bli annorlunda och vi planerar att sända över vår digitala kanal Operan Play.

Administrativ personal arbetar i huset, utspridda i öde korridorer, eller hemma. Den tekniska personalen fortsätter som vanligt med behörigt avstånd till varandra och även våra verkstäder, men också där är rådet att arbeta hemifrån om man kan.

– Vad gäller höstens uppsättningar måste repetitioner komma igång före sommaruppehållet för att vi ska kunna starta höst- säsongen som planerat. Efter sommaruppehållet måste tiden användas för stora scenrepetitioner med solister, kör, orkester och scenteknik för att vi ska kunna arbeta tillsammans, fortsätter Birgitta Svendén. Vi hoppas att förhållandena är bättre då.

Birgitta Svendén är ordförande i branschorganisationen Opera Europa som omfattar 200 operahus, varav sju svenska. Organisationen hade ett dramatiskt styrelsemöte i tre timmar i slutet av mars för att gå igenom situationen.

– Många är mycket allvarligt oroade, poängterar Birgitta Svendén. De sammanlagda förlusterna är oerhört stora och särskilt de operahus som delvis finansieras med sponsormedel riskerar att få betydande problem.

– Jag ser det nu som vårt stora uppdrag att få kulturlivet att överleva, fortsätter hon. Vi måste med alla medel få kulturen att klara sig i genom denna svåra kris. Som operahus har vi också att allmänt ta ansvar för de frilansande medarbetarna, som vi ju ofta använder.

Regeringen har ännu inte meddelat om den kommer att gå in med extra medel till Kungliga Operan. Men Birgitta Svendén är optimistisk. Det är helt avgörande för alla våra teatrar och operahus att vi får stöd från ägarhåll.

– Vi har ett stort ansvar som arbetsgivare på samma sätt som andra branscher. Flera tusen människor är beroende av vår verksamhet för att själva överleva ekonomiskt.

Christina Björklund, vd för Göteborgsoperan

Göteborgsoperan är stängd för publik resten av säsongen, som skulle ha avslutats den 7 juni.

– Det är med stor sorg som vi tvingats stänga verksamheten, säger Christina Björklund. En sorg gentemot alla som arbetat fram produktioner som inte kan spelas nu.

– Premiären på Leoš Janáčeks Den listiga lilla räven skulle ha ägt rum på Stora scenen den 4 april, fortsätter hon. I mars skulle vi ha tagit upp musikalen Oliver igen, liksom La Bohème, men båda avblåstes. Alla föreställningar med Così fan tutte, som vi skulle ha turnerat med i regionen, är inställda.

– Vi förlorar tre till fem miljoner i veckan, menar hon. Det är svårt att räkna ut exakt belopp eftersom även vår restaurang, som ger uppemot 20 miljoner i intäkter om året, är igenbommad.

Programmen för ett större operahus läggs för flera år framåt, påpekar Christina Björklund, och de flesta solister bokas långt i förväg. Därför finns det tyvärr ingen möjlighet att ge de inställda uppsättningarna i framtiden.

Operan för diskussioner om att filma föreställningar som inte kan ges inför publik och lägga ut dem digitalt. Alla förhandlingar med Teaterförbundet runt upphovsrätt har varit påfallande problemfria, med stor förståelse från fackligt håll. Men Christina Björklund själv är inte helt förtjust i att lägga ut materialet kostnadsfritt, eftersom det kan skapa föreställningar och krav om att så borde det vara även i framtiden.

En del av personalen arbetar hemifrån men långtifrån alla. Att medarbetarna nu tvingas hitta digitala lösningar anser hon bara är en fördel. Det kan driva utvecklingen framåt. Operan genomför repetitioner, vilket är nödvändigt, men i mindre skala.

Monica Fredriksson, vd för Folkoperan

– Vi påverkas inte särskilt mycket av coronakrisen, berättar Monica Fredriksson. Vår sista föreställning avslutades den 9 mars och sedan började vi vår renovering av scen och salong. Vi håller stängt fram till i oktober, så på det sättet hade vi tur.

– Men vi vet inte hur det blir på sikt. Vi säljer väldigt få biljetter till höstens produktion av Tristan och Isolde, och fortsätter detta läge kommer det att kraftigt påverka Folkoperans ekonomi för 2020.

Vad som kan hända är att byggnadsarbetarna blir sjuka eller att det blir stopp av materialleveranser. Men renoveringen görs av en liten grupp och det är en sluten arbetsplats, så där är de ganska hoppfulla att kunna undvika smitta. Skulle det inte gå att få fram nya stolar till salongen i tid till premiärdagen i oktober, då får vi låna in dem från annat håll.

Folkoperans hela personal på 20 personer arbetar hemma och de får nu utveckla nya digitala metoder för att samarbeta och hålla kontakt. Och på sikt är detta snarast en fördel, enligt Monica Fredriksson, eftersom de då kan utforma nya och snabbare rutiner.

– Problem kan förstås uppstå när vi ska titta på scenografiskisser eller när kostymateljén ska göra materialval, påpekar hon. Då vill man gärna se med egna ögon. Som det är nu sitter en nyckelperson i Köpenhamn och gränserna är stängda. Men vi ska klara även detta.

Folkoperan har en rad svenska och internationella samarbeten. Usher gjordes i samarbete med Opera Ballet Vlaanderen och skulle i vår gått upp på scenerna i Antwerpen och Gent. Det blir troligen inte av. Den kommer inte heller att spelas på Operadagen i Rotter- dam, en festival för nyskrivna operaverk som skulle arrangerats mellan den 21 och 30 maj. Evenemanget är inställt.

– Väldigt tråkigt, säger Monica Fredriksson. Vi hade sett fram emot hur man skulle ha bedömt uppsättningen internationellt.

Michael Bojesen, operachef för Malmö Opera

Malmö Opera har stängt säsongen ut och har ställt in arton före- ställningar. Offenbachs Orfeus i underjorden hade redan spelats ett par gånger när man stängde, medan premiären på Benjamin Brittens En midsommarnattsdröm i slutet av mars aldrig kunde genomföras. Som en gest mot publiken ska man försöka spela båda uppsättningarna hösten 2021.

– Vi förlorar 20–25 miljoner på detta, säger Michael Bojesen, som också är styrelseledamot i branschorganisationen Svensk Scenkonst och ordförande för den danska motsvarigheten till Statens kulturråd.

– Men vår publik har varit fantastisk och de allra flesta har tagit emot presentkort som kan användas senare. Fast det innebär att vi får en innestående skuld som belastar de kommande två årens budgetar.

Eftersom Malmö Opera är ett aktiebolag med ekonomiska förpliktelser gentemot ägarna kan det bli tal om permittering av personal. Huvudägaren Region Skåne har varit mycket förstående, men Michael Bojesens stora oro gäller vad som händer i höst.

– Kommer publiken tillbaka som tidigare? Eller blir vår publik försiktig med offentliga evenemang även då? Förändras deras vanor?

Michael Bojesen tycker att många kulturinstitutioner utvecklat en fantastisk fantasi när det gäller att nå ut till sin publik, trots alla begränsningar. Han är också övertygad om att vi i framtiden får se fler digitala lösningar inom hela kulturlivet.

– Men människan är en social varelse, betonar han. Opera handlar om solisternas prestationer på scenen och musikernas sätt att tilltala publiken. Det är ett akustiskt och emotionellt möte och en gemensam upplevelse i salongen som aldrig går att ersätta.

Gunilla Hägglund Sjöström, t.f. vd för Norrlandsoperan i Umeå

Norrlandsoperan hann bara genomföra en föreställning av sin stora satsning Don Giovanni. Sedan beslöt styrelsen att från och med den 14 mars ställa in all offentlig verksamhet, vilket gjorde att tretton föreställningar inställdes. Men Umeå har varit lindrigt drabbat av viruset. Nästan all personal har arbetat som vanligt och husets restaurang har varit öppen för allmänheten.

– Vår inställning kan sammanfattas med ett stort vet inte, säger Gunilla Hägglund Sjöström. Umeå ligger ett par veckor efter Stockholm i sådana sammanhang. Blir det en ny smittattack i höst kan vi tvingas ställa in även då.

Norrlandsoperan ska verka regionalt, men få scener i Norrbotten, Västerbotten och övriga Norrland kan ta emot en hel symfoniorkester. Under våren skulle Norrlandsoperan gjort ett experiment i samarbete med Riksteatern, där solister och kör skulle framfört

Don Giovanni på de mindre spelplatserna utanför Umeå – medan symfoniorkestern skulle spela hemma i operahuset och musiken överföras digitalt.

Till stor besvikelse för såväl operahuset som publiken är allt detta inställt. Men enligt planen ska uppsättningen få nypremiär i mars 2021.

– Vi vet inte hur mycket vi förlorar, men vi skickar hela tiden material till Statens kulturråd och branschorganisationen Svensk Scenkonst, berättar Gunilla Hägglund Sjöström. Vi har inga löften om extra ekonomiskt stöd från regionen, som ligger närmast till hands.

– Men Norrlandsoperan är ett mycket starkt varumärke i norra Sverige och det stärktes ännu mer när Umeå var kulturhuvudstad 2014, fortsätter hon. Jag är därför ganska hoppfull om att vi får någon form av hjälp.

De flesta frilansare har åkt hem. Dock inte Joa Helgesson som skulle gjort Don Giovanni. Han bor i Berlin men hann aldrig hem eftersom staden är satt i karantän. I stället sjunger han ibland vid lunchtid från operahusets balkong. Oerhört uppskattat av dem som passerar förbi. En symbol också för musikens kraft och kulturens betydelse i en tid av kris.

Ole Wiggo Bang, opera- och orkesterchef på Wermland Opera i Karlstad

Så fort regeringen beslöt att inskränka publiken till 500 personer skar Wermland Opera kraftigt ner på föreställningarna. Wermland Opera inhiberade elva föreställningar av sin vårmusikal Måndag hela veckan, som bara spelats i tio dagar, och två stora Beethoven- konserter.

– Vår plan var att öppna igen efter påsk, men det har varit omöjligt att planera, säger Ole Wiggo Bang. I ledningsgruppen har vi arbetat med fyra olika scenarier, men det var vår huvudinriktning.

Uppskattningsvis 85 procent av alla solister är frilansare. Operahuset har bara en liten sinfonietta med 35 musiker och inför varje uppsättning hyrs en rad musiker in. De kontrakten är låsta och kostnaderna måste betalas, oavsett om huset är stängt eller öppet.

– Nej, vi kan inte spela in pengarna i sommar eller i höst, förklarar Ole Wiggo Bang. Salongen i Karlstad Teater är liten och scenerna ute i Värmland är ännu mindre. Vi måste försöka handskas med förlusten, vilket blir besvärligt.

Wermland Opera räknar inte med att kunna få del av de 500 miljoner som kulturministern avsatt till kulturlivet med anledning av coronakrisen. Ingen av bidragsgivarna – regionen, staten och kommunen – har kommit med signaler om extra stöd. De väntar ut varandra.

Coronakrisen påverkar även höstens repertoar. Planen var att ge det nyskrivna verket Eurydike i Hans Eks arrangemang och i Linus Fellboms regi. Denna urpremiär flyttas antagligen fram.

– När Wermland Opera öppnar igen efter krisen måste vi hitta rätt uppsättning, menar Ole Wiggo Bang.

 

Text: Ingvar von Malmborg

Fler Fördjupningar från OPERA