REPORTAGE: INGVAR VON MALMBORG

Den belgiska nationaloperan La Monnaie i Bryssel drabbades i oktober av en allvarlig kris.
Den federala regeringen beslutade då att verksamhetens budget skulle skäras ner rejält.
Under en tioårsperiod fram till 2019 kommer operahuset att ha fått en sammanlagd
budgetminskning med 22,5 procent. Konsekvenserna blir allvarliga.
Nerskärningen för 2015 motsvarar cirka 18 miljoner kronor. Samarbetet med dansgruppen
Rosas och koreografen Anne Teresa De Keersmaeker dras ner kraftigt. Barockoperorna utgår
helt ur repertoaren, eftersom man i framtiden inte har råd att hyra in barockensembler.
Sexton fasta tjänster försvinner. Antalet uppsättningar minskar gradvis från nio till sju per år.

– Nerskärningen är början på en kulturell mörkläggning, menar
Peter de Caluwe, vd på La Monnaie, eller De Munt som operahuset
heter på nederländska. Vi har utsetts till syndabockar i något
som egentligen är en politisk-etnisk problematik.
– La Monnaie kommer aldrig mer tillbaka till den nivå vi haft
på senare år, säger han till Tidskriften OPERA.
Skiljelinjen mellan det latinska och det germanska Europa
går rakt genom Belgien. Landet är helt delat utifrån de franska
och flamländsk/nederländska språkgränserna. Kungafamiljen,
utrikesministeriet, armén och regeringen är all-belgiska verksamheter,
allt annat finns det två versioner av. Vallonien och Flandern
har varsin kulturminister.

Men tre stora institutioner i huvudstaden – nationaloperan
La Monnaie, konstmuseet Palais des Beaux-Arts och Belgiens
nationalorkester – har förblivit federala. Bryssel är EU:s centrum
och till viss del en internationell stad. Något måste man erbjuda
besökare och deltidsboende.

– Att attackera La Monnaie är detsamma som att attackera Belgien,
menar Philippe Moureaux, känd fransktalande oppositionspolitiker.
Vilket är logiskt för de flamländska partier som inte längre vill ha
en gemensam nation. Man undrar hur mycket av detta som är
motiverade kostnadsbesparingar och hur mycket som är ett ideo-
logiskt krig.

Officiellt heter byggnaden Théâtre Royal de la Monnaie på
franska och Koninklijke Muntschouwburg på nederländska.
Operahuset har tillkommit i olika omgångar; fasaden är uppförd
1818 och den gulddekorerade foajén och salongen i olika nystilar
från 1856. Men långt innan dess fanns ett myntverk på tomten.
Brysselborna fortsatte att använda samma namn på operan och
så har det blivit.