Kjell Englund tillträdde som opera- och orkesterchef för Wermland Opera i Karlstad vid årsskiftet. Han kände inte till att tjänsten var utlyst. Han blev uppringd av en person på teatern som uppmanade honom att söka chefsposten. Efter lite betänketid gjorde han det.
Kjell Englund hade redan en gedigen chefsbana bakom sig. Han har varit konstnärlig ledare för Piteå Kammaropera samt musik- och operachef för Norrbottensmusiken innan han tillträdde tjänsten som vd för Norrlandsoperan i Umeå (2009–2018). Därefter arbetade han som koordinator på NMD (Norrlands nätverk för musikteater och dans) mellan 2019 och 2021. Dessutom är han för sista året ledamot av Kulturrådets styrelse, för sedan går hans mandat ut.
Vad fick dig att söka jobbet i Karlstad?
– Jag har chefat på olika poster och hade ingen tanke på att göra det igen, men eftersom jag blev uppmanad så började jag tänka om. Jag började känna mig lite understimulerad. Jag pratade med familjen och de tyckte att jag skulle söka chefsposten. Min son, Ruben, går på gymnasiet i Umeå och bor fortfarande hemma, och i fjol gifte jag mig. Vi sålde vårt hus och köpte en lägenhet i Umeå och jag har också en lägenhet i Karlstad, men min fasta punkt är än så länge Umeå.
Både Norrlandsoperan och Wermland Opera är ju regionscener, vad skiljer dem åt?
– De är samma andas barn sprungna ur 1974 års kulturpolitik, som mycket handlade om decentralisering av kulturen. I Umeå är det en mångfacetterad verksamhet som innehåller opera, dans, symfoniorkester, länsmusiken samt en konsthall – en verksamhet som hela tiden växer. Det är mer koncentrerat i Karlstad och här gäller musikteater (opera och musikal), orkesterverksamhet, turnéverksamhet i länet samt en avdelning för barn och unga.
I Umeå har man ett modernt scenkonsthus som innehåller både teatern och konsertsalen, invigd 2002. Medan Karlstads teater invigdes redan 1893 och är ritad av Axel Anderberg, som också var ansvarig arkitekt för Kungliga Operan och Oscarsteatern i Stockholm samt Östgötateatern i Norrköping.
– Ja, de är olika teatrar med olika förutsättningar både exteriört och interiört. I Karlstad har vi en bra och modern scenteknik, en djup scen och ännu djupare bakscen men inga sidoscener. Däremot är prosceniet perfekt med bra förhållande mellan höjd och bredd, men tyvärr är akustiken lite torr. I Umeå har teatern fin akustik med en scenöppning om 15 x 6 meter, men med ett scentorn som inte är nog högt, vilket inte är helt idealiskt.
Hur ser ägandeformen ut i Karlstad?
– Styrelsen består av folkvalda politiker i regionen. Regionen äger 60% medan Karlstads kommun står för de resterande 40 procenten.
Hur ser ditt uppdrag ut?
– Under våren ska jag se över organisationen och tillsammans med personalen se över vision och mål för verksamheten. Som verksamhetschef svarar jag mot styrelsen. Jag vill bygga vidare på det som är bra, men göra vissa förändringar. Musikalverksamheten har ett mycket högt anseende, som sträcker sig ända till Broadway i New York och West End i London. Vi har en gräddfil internationellt till nya musikaler, vilket är roligt. Däremot har operaverksamheten varit åsidosatt och tyvärr har man inte spelat så mycket opera. På senare år bara Die tote Stadt, The Greek Passion, Albert Herring och nu senast Pajazzo och Gianni Schicchi.
– Jag vill satsa mer på opera och utveckla den verksamheten. Vi ska vinna tillbaka operapubliken. Det kommer inte att bli alltför stora experiment initialt, men samtidigt vill jag beställa nya operaverk. Vi ska också spela mindre produktioner runt om i länet.
Ni har ju också verksamhet för barn och ungdom, vem ansvarar för den?
– Den verksamheten leds framgångsrikt av vår barn- och ungdomsproducent Fredrik Sjöstedt. Han ska var tjänstledig under hösten, men honom vill vi inte förlora.
Vilken är din bakgrund?
– Jag kommer från Notviken, en stadsdel i Luleå. Min musikaliska bana började på Framnäs folkhögskolas musiklinje och senare på Musikhögskolan i Piteå, med violin som huvudinstrument. Kungliga Operan kom en gång på turné till Luleå, men av deras gästspel Carmen på en jättearena utanför stan blev jag inte tänd. Det skedde först vid en studieresa till Stockholm 1985, där vi bland annat såg Folkoperans uppsättning av Aida. Det gjorde ett mycket starkt intryck på mig och tände min operaeld på allvar. Jag blev drabbad och förstod plötsligt operans spännvidd och fallhöjd och dessutom vikten av att kunna förstå allt eftersom man sjöng på svenska.
Kan du avslöja din första säsong?
– I Karlstad har aldrig Aida spelats och här kommer Claes Fellbom att regissera. Det gjorde han också på Folkoperan 1985. Det blir en återblick, men handlingen har tyvärr ännu större aktualitet i dag. Förutom triangeldramat mellan Aida, Radamès och Amneris finns konflikterna att älska sin fiende och samtidigt vara trogen sitt fosterland, att svika sin far, och inte minst individens kamp mot de destruktiva krafterna i en totalitär stat. Aida är ett kammarspel förutom triumfscenen och det här kommer att passa bra på vår teater. AnnLouice Lögdlund kommer att sjunga Aida, Ole Aleksander Bang gör Radamès, Martina Dike gestaltar den intriganta Amneris och Anton Ljungqvist är Amonasro. Dirigent är Eric Solén. Det blir premiär den 22 februari 2023 och vi gör verket på svenska.
– När det gäller musikalverksamheten startar vi nästa säsong med Titanic the Musical av Maury Yeston. Hösten 2023 blir det också urpremiär på en musikal baserad på Jonas Jonassons roman Hundraaåringen som klev ut genom fönstret och försvann.
Ni kommer att få nya lokaler …
– Ja, vi kommer att lämna Spinneriet på Älvgatan och flytta in i ett gammalt bageri i stadsdelen Orrholmen, som ligger söder om stadskärnan. Regionen har i många år velat komma åt lokalerna i Spinneriet. Man har nu blåst ut hela innanmätet i bageriet och nu sätter nybyggnationen i gång och det beräknas invigas hösten 2023. Jag kom in sent i processen och allt var inte riktigt välgenomtänkt så det har i sent skede blivit en hel del ändringar för att verksamhetens flöden och logistik ska fungera. Här får vi en annexscen, en orkestersal som är så stor att vi kan ge konserter, en black box där vi kan spela mindre produktioner och en restaurang. Just nu är kostnadsläget osäkert, bland annat har stålpriserna sedan förprojekteringen gått upp med 100% och leveranstiderna är osäkra på grund av situationen i Europa.
Ni har ingen chefsdirigent sedan Johannes Gustavsson slutade 2019 efter sex år. Kommer den tjänsten att tillsättas?
– Vi ska tillsätta positionen. Om vi bestämmer oss för funktionen chefsdirigent eller någon annan lösning håller vi öppet så länge. Jag har tillsammans med programrådet lagt orkesterkonserterna för nästa säsong. Konserterna ges i Karlstad CCC, en av Nordens största kongress- och konferensanläggningar, som har 1 600 platser jämfört med teaterns 400. Vi har en konsertabonnemangsstock på 550 personer. Vår orkester består av 34 tillsvidareanställda musiker och vi plockar ibland in extramusiker så att vi kan vidga repertoaren.
Hur många fast anställda sångare har ni?
– På operasidan har vi bara en fast anställning och det är AnnLouice Lögdlund, som bland annat kommer att sjunga Richard Strauss Vier letzte Lieder och Gösta Nystroems Sinfonia del mare nästa säsong. Sedan har Ole Aleksander Bang och Anton Ljunqvist kontrakt t.o.m. sommaren 2023 och året ut, också även Anna-Maria Krawe. På musikalsidan är Cecilie Nerfont Thorgersen och Christer Nerfont fast anställda.
– På knappt tre månader har jag hunnit lägga konsertprogrammet och operaverksamheten för nästa spelår samt sätta mig in i nybygget. Jag har också hunnit hålla separata samtal med alla 70 anställda. Det är med andra ord full fart. Jag är både stolt och hedrad över att ha fått förtroendet att leda verksamheten här i Karlstad. Jag ska göra allt vad jag kan för att skapa möjligheter att begeistra och beröra vår publik och ser fram emot att ta Wermland Opera in i framtiden.
Sören Tranberg