Robert Wilson 1941–2025
Regissören, scenografen, konstnären och arkitekten Robert Wilson dog fridfullt den 31 juli i New York efter en kort tids sjukdom, 83 år gammal. Han var född i Texas. Han studerade måleri och arkitektur och kom att bli medlem i 60-talets avantgarde i New York. Han samarbetade med författare som Heiner Müller, William S. Burroughs, Susan Sontag och kompositörer som Philip Glass. Och det var Wilson som regisserade urpremiären av Glass opera Einstein on the Beach vid Avignonfestivalen 1976, vilket blev Wilsons internationella genombrott som regissör.
I Sverige satte Wilson upp Strindbergs Ett drömspel på Stockholms stadsteater 1998 och tre år senare Tjechovs Tre systrar. Själv såg jag Ett drömspel samt Betty Nansen Teatrets gästspel med Woyzeck på Dramaten. I den sistnämnda hade Wilson tillsammans med rockpoeten Tom Waits bearbetat Georg Büchners drama för teatern i Köpenhamn. Jag minns än i dag hur ett allkonstverk där musiken, agerandet och inte minst den starka koloristiska scenografin, som hade drag av konstruktivism, gick ihop med Wilsons ljussättning och gav oanade aha-upplevelser.
Listan på uppsättningar som Robert Wilson gjorde skulle lätt kunna bli en enorm katalogaria, men jag nöjer mig i första hand med hans operaproduktioner. Han satte upp Nibelungens ring i Zürich (bevakad av OPERA) och på Théâtre du Châtelet i Paris. Vid Salzburgfestspelen regisserade han Riddar Blåskäggs borg och Erwartung, den senare med Jessye Norman som den förvirrade kvinnan. I Prag två Janáčekoperor: Katja Kabanova och Fallet Makropulos, i Lyon Cherubinis Medea, Wagners Parsifal på Hamburgoperan, Lohengrin på Metropolitan Opera i New York, Richard Strauss Die Frau ohne Schatten på Bastiljoperan i Paris, Aida på Covent Garden i London, Faust i Warszawa, Friskytten vid festspelen i Baden-Baden, de tre Monteverdioperorna på La Scala i Milano: Orfeo, Odysseus återkomst och Poppeas kröning, Debussys Pelléas och Mélisande i Madrid. Ja, det här är bara ett litet axplock och får var och en att förstå att Wilson räknades som en av de främsta operaregissörerna i sin generation.
Flera av hans produktioner finns bevarade i dvd-upptagningar, som t.ex. Orfeus och Eurydike från Théâtre du Châtelet i Paris. Glucks Alceste på samma scen med Anne Sofie von Otter i titelrollen. Madame Butterfly på De Nederlandse Opera i Amsterdam. Orfeo från La Scala i Milano samt Pelléas och Mélisande från Bastiljoperan med Stéphane Degout och Elena Tsallagova i huvudrollerna; här gör von Otter Geneviève.
I teaterväg måste samarbetet med Heiner Müller lyftas fram och det ledde till uppsättningar av Hamletmaschine och Quartet. I Norge satte han upp Ibsens Peer Gynt. Vidare kan nämnas Becketts Happy Days, Shakespeares Kung Lear och Euripides Alcestis.
Tala om konstnärlig bredd!
Sören Tranberg